Stora skillnader i boendekostnad mellan kommuner

En ny analys från Landshypotek Bank visar att skillnaderna är stora i hur stor del av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader runt om i Sverige. I de mest kostnadstyngda kommunerna i Stockholmsområdet uppges villalånet ta en mycket stor andel av inkomsten, medan flera glesbygdskommuner ligger på en betydligt lägre nivå.

För Bjuv och andra kommuner i Skåne kan jämförelsen vara relevant som en del av helhetsbilden, eftersom Skåne län enligt sammanställningen ligger bland länen med relativt hög andel.

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika delar av landet. Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents ränta
• 2 procents amortering

Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Villapriserna bygger på genomsnitt från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Högst andel i Stockholmsområdet

Stockholmsområdet sticker ut i analysen. I Solna lägger ett genomsnittligt hushåll enligt Landshypotek Bank 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg uppges andelen vara 40 procent och i Lidingö 32 procent.

Lägst nivå i flera norrlandskommuner

I andra änden av skalan finns kommuner där lånekostnaden uppges vara betydligt lägre. I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele går enligt analysen omkring tre procent av hushållets nettoinkomst till lånet för en genomsnittlig villa.

Så ser det ut på länsnivå

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att:

• Stockholms län har högst andel: 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet.
• Gotlands län följer med 23 procent.
• Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger på 22–23 procent.
• Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent.