BjuvDirekt

Annons

Bjuvs gymnasieskola: den lokala vägen vidare för unga som behöver en ny start

Bilden visar texten "Fokus på vår kommun" i vit färg centrerad mot en mjukt suddig bakgrund i guldiga och beigea toner. I förgrunden syns delar av vad som verkar vara en ljus, eventuellt marmorerad, avsats med ett glas eller plexiglas framför.
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

Bjuv har inget komplett programgymnasium – men på Lärcentrum finns en lokal väg vidare för unga som behöver mer stöd.

Annons

För en del Bjuvsungdomar börjar gymnasiet med en resa till en annan kommun. För andra börjar nästa steg närmare hemmet – på Bjuvs Lärcentrum, där vägen vidare kan gå genom att läsa upp grundskoleämnen, utveckla svenskan eller hitta en fungerande studieväg med stöd av vuxna omkring sig. Den skillnaden säger mycket om Bjuvs gymnasieutbildning: kommunen har inte ett brett programgymnasium, men har byggt upp en lokal verksamhet för unga som behöver en ny start.

Gymnasieutbildning – men inte ett komplett programgymnasium

Bjuv erbjuder introduktionsprogrammen individuellt alternativ, IMA, och språkintroduktion, IMS, vid Bjuvs Lärcentrum på Tibbarpsgatan. Kommunen erbjuder däremot inte nationella högskoleförberedande program eller yrkesprogram i egen regi. Ungdomar som söker sådana utbildningar vänder sig till gymnasieskolor inom den gemensamma gymnasieregionen i Skåne och västra Blekinge.

Det kan låta motsägelsefullt att Bjuv både har en gymnasieskola registrerad hos Skolverket och i kommunens översiktsplan beskrivs som en kommun utan egen gymnasieskola. Förklaringen är att dokumenten talar om olika saker: IM-verksamheten finns lokalt, men kommunen har inte ett fullständigt gymnasium med nationella program. För unga och familjer märks skillnaden i vardagen. Många reser ut för sina programstudier, medan den som ännu inte är behörig kan få undervisning och stöd på hemmaplan.

En återstart med närhet som bärande tanke

Bjuv har tidigare erbjudit introduktionsprogram lokalt, bland annat vid den dåvarande verksamheten Futurum. När de lokala programmen avvecklades fick elever i stället läsa på annan ort genom avtal med andra kommuner. Den lösningen kunde ordna en utbildningsplats, men kommunen såg också betydande kostnader och behov som var svåra att möta på avstånd.

Den 30 november 2022 beslutade utbildningsnämnden att åter erbjuda IMA och IMS i egen regi från läsåret 2023/24. I beslutsunderlaget pekade kommunen både på utgifter för interkommunal ersättning och resor och på elevernas behov av nära, individuellt anpassat stöd. Återstarten var alltså inte bara en fråga om var undervisningen skulle äga rum. Den handlade om att kunna arbeta tätare med unga som kan behöva samordning mellan skola, elevhälsa, familj och andra stödinsatser.

Verksamheten startade på Lärcentrum hösten 2023. Kommunens budgetunderlag inför 2024 beskrev en snabbt växande elevgrupp och behov av att följa lokalernas kapacitet. Elevhälsan förstärktes med kurator och skolsköterska kopplade till IM, och ett vägledningscentrum etablerades på Lärcentrum. Det är en viktig del av helheten: vägen vidare ska inte stanna vid klassrumsdörren, utan också handla om att hitta nästa utbildning, praktik eller arbete.

Två program – och många olika vägar framåt

IMA, individuellt alternativ, riktar sig till ungdomar som behöver en utbildning anpassad efter sina förutsättningar och mål. En elev kan läsa grundskoleämnen för att nå behörighet, kombinera studierna med gymnasieämnen och i vissa fall få praktik eller arbetslivserfarenhet. Nästa steg kan vara ett nationellt program, en annan utbildning eller arbete. Det finns ingen enda mall för hur vägen ska se ut.

IMS, språkintroduktion, är till för nyanlända ungdomar som behöver utveckla svenska för att kunna gå vidare i utbildning. Undervisningen kan omfatta svenska som andraspråk, grundskoleämnen och orienteringskurser, med språkpraktik som en möjlig del. Språket blir därmed både nyckeln till ämnesstudier och ett verktyg för att delta i samhällslivet och närma sig arbetsmarknaden.

Kommunens plan för verksamheten lyfter individuella studieplaner och flexibel organisering. Tanken är att utbildningen ska anpassas efter eleven och att övergången vidare ska ske när målet är nått. Skolverkets Utbildningsguiden redovisade omkring 40 elever på IMA med inriktning mot fortsatt utbildning läsåret 2025/26. Den siffran gäller den redovisade inriktningen och ska inte förväxlas med ett totalantal för samtliga elever och program på Lärcentrum.

Annons
  • Närmare stöd: lokal undervisning kan minska tröskeln för elever som redan har haft en svår skolgång.
  • Individuella planer: studievägen kan anpassas efter ämnesbehov, språk och mål.
  • Bro vidare: praktik och vägledning kan knyta samman skola, utbildning och arbetsliv.

Lärcentrum som mötesplats

En särskild sida av Bjuvs modell är att ungdomarnas introduktionsprogram finns i ett lärcentrum som också rymmer vuxenutbildning, sfi och andra utbildningar. Det är inte samma miljö som ett traditionellt ungdomsgymnasium med många nationella program och stora grupper av jämnåriga. Här möts olika åldrar och studievägar, vilket kan ge arbetsro och en tydlig studiekultur. Samtidigt ställer det krav på att kommunen värnar ungdomarnas trygghet, gemenskap och känsla av att höra till.

Kommunens dokument beskriver rutiner mot kränkningar och diskriminering samt arbete med elevhälsa och vägledning. Men bakom planerna finns frågor som bäst besvaras av eleverna själva: Känns det enkelt att be om hjälp? Finns det en gemenskap på skolan? Har praktik eller språkstöd öppnat en konkret dörr? Det är erfarenheterna i vardagen som avgör om en lokal utbildningsväg verkligen blir en ny start.

En lokal uppgift i en regional gymnasievardag

Bjuvs gymnasiefråga handlar också om resor och samverkan. För nationella program söker sig många ungdomar till skolor i andra kommuner. Det ger fler valmöjligheter, men gör fungerande skolresor och regional planering viktiga. Den lokala IM-verksamheten fyller en annan funktion: att fånga upp unga som riskerar att hamna mellan grundskolan och nästa steg.

Kommunens översiktsplan Bjuv 2040 räknar med befolkningstillväxt och fler unga i gymnasieålder under planperioden. Det finns inget redovisat beslut om att bygga ett fullskaligt gymnasium med nationella program, så det vore fel att framställa det som en beslutad framtidsplan. Däremot blir frågor om Lärcentrums lokaler, stöd och kapacitet allt mer relevanta när ungdomsgruppen växer. Samtidigt uppgav kommunens delårsrapport 2025 att gymnasiebehörigheten utvecklats positivt och låg över rikssnittet. Fler behöriga är ett glädjande besked – men behovet av en genomtänkt väg för dem som ändå inte når behörighet försvinner inte.

Den senast tydligt bekräftade organisationsbilden är att Bjuv driver IMA och IMS vid Lärcentrum och samarbetar regionalt kring övriga gymnasieprogram. En sammanställning av Skolverkets enkät för vårterminen 2026 redovisar 8,5 av 10 i övergripande nöjdhet, 8,8 i trygghet och 8,0 i studiero, baserat på elva svarande elever. Det är ett litet underlag och ska läsas varsamt, inte som en fullständig bild av alla elevers erfarenheter.

För Bjuv ligger den långsiktiga styrkan kanske just i kombinationen: regionala val för den som är redo för ett nationellt program, och en lokal möjlighet för den som behöver mer tid, språkstöd eller en annan väg. Den lilla vägen tillbaka är inte en genväg – men med rätt stöd kan den bli början på nästa kapitel, härifrån Bjuv.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons

Fler artiklar i Samhälle