Ny avhandling ifrågasätter kopplingen mellan skogsägares omsorg och naturvård

Att skogsägare känner starkt för sin skog betyder inte automatiskt att de gör fler åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, enligt ett pressmeddelande som publicerades den 2 juli 2026.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

Resultaten bygger på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Många beskriver en stark känslomässig relation till skogen och en omsorg om naturen, men studien ser ingen tydlig koppling mellan dessa värden och hur skogen brukas i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

Hanna Ekström Pigot, som står bakom avhandlingen, säger i pressmeddelandet:

– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot.

Ekonomi och praktik väger tungt i besluten

Avhandlingen pekar på att sociala, ekonomiska och praktiska faktorer har stor betydelse för skogsägares beslut. En återkommande bild är att många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att målen kan vara svåra att förena.

Enligt pressmeddelandet lyfter forskaren att högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog för naturvård.

Frivilligt skydd kan missa de mest värdefulla områdena

En annan slutsats är att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa skogsområden med högst naturvärden. När olika policyalternativ jämförs framhålls att det inte räcker att enbart fokusera på att skydda stora arealer – utan att valet av områden är avgörande.

– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad av Lunds universitet (2026). Enligt universitetets sammanfattning behandlar arbetet hur socio-ekologiska interaktioner – från enskilda skogsägares värderingar till nationell policy – påverkar genomförande och resultat av styrmedel för biologisk mångfald i brukade skogar, med delstudier i Sverige och Finland.