Svagare villkor för småföretag i Bjuv enligt ny ranking

Förutsättningarna för små och medelstora företag i Bjuv bedöms som sämre än i stora delar av landet. Det framgår av SmåföretagarIndex 2026, en årlig rapport från Småföretagarnas Riksförbund som jämför företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner.

Bjuv på plats 227 – tappar från i fjol

I årets ranking hamnar Bjuv på plats 227 av 290. Det är en nedgång med sju placeringar jämfört med 2025, då kommunen låg på plats 220.

– Småföretagen spelar en viktig roll för den kommunala ekonomin. De skapar jobb och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen. Vårt SmåföretagarIndex visar hur förutsättningarna skiljer sig mellan olika kommuntyper och vilka konsekvenser det får, säger förbundsordförande Ghassan Ghaziri.

Det här pekas ut som Bjuvs utmaningar och styrkor

Småföretagarnas Riksförbund har, utifrån offentlig statistik, analyserat nio dimensioner för att ge en helhetsbild av lokala företagsvillkor. Enligt rapporten ligger Bjuv:

• sämre än snittet i sex av dimensionerna,
• bättre i två,
• nära rikssnittet i en.

Det som enligt rapporten främst drar ned betyget är:

• andelen företagsamma,
• den kommunala näringspolitiken,
• överlevnadsgraden bland nya företag.

Som relativa styrkor lyfts i stället:

• demografi,
• trygghetsinsatser.

Så står sig Bjuv i Skåne och bland grannkommuner

I Skåne län har Staffanstorp högst placering (plats 7). Lägst i länet ligger Perstorp (plats 282). Bland Bjuvs grannar nämns Helsingborg som bäst placerad (plats 94). Även Svalöv och Åstorp har en högre placering än Bjuv.

Bjuv som pendlingskommun – 42 av 52

Enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) definition är Bjuv en pendlingskommun nära större stad. I den kommuntypen finns totalt 52 kommuner. I SmåföretagarIndex 2026 placeras Bjuv som nummer 42 av 52 inom gruppen.

Om SmåföretagarIndex 2026

Indexet bygger på offentlig statistik samt Småföretagarnas Riksförbunds rapport om antalet företagsamma. Dimensionerna som ingår är:

• lokal marknad,
• företagsamma per capita,
• lokala företags överlevnadsgrad,
• lokala trygghetsinsatser,
• kommunal näringspolitik,
• skolsystem,
• demografi,
• välfärdsåtagande,
• kapitalförsörjning.

Nima Sanandaji är författare till rapporten.