Risk för stora kostnader om Sverige missar EU-åtaganden till 2030

Sverige riskerar betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Det handlar framför allt om utsläpp i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på cirka 11 miljoner ton

Enligt IVL:s genomgång av regeringens egen bedömning väntas Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn för perioden 2021–2030 överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp till maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via så kallad ETS-flex.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan kosta 5–8 miljarder kronor

IVL bedömer att användning av ETS-flex innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

För det återstående gapet på 5,8 miljoner ton beskriver IVL i pressmeddelandet tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkra.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver de utsläppsrätter som används via ETS-flex).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om målet missas igen ökar gapet med ytterligare 8 procent, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver andra kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och uppger att sanktionerna kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen presenteras i rapporten "Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030" (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.