Nationella mätningar visar både minskning i städer och stora problem med nikotinskräp

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, visar för första gången hur skräpet utvecklats över tid i nationella mätningar – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Samtidigt dominerar nikotinrelaterat skräp fortfarande i städer, och strandskräpet skiljer sig kraftigt mellan Västerhavet och Östersjön.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 procent av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Enligt undersökningen är det samtidigt bara ungefär en av tio som uppger att de själva skräpat ner.

Skräpet minskar i stadsmiljö – plastprodukter backar mest

De nationella skräpmätningarna visar att skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 procent sedan 2023. I rapporten lyfts särskilt att flera plastrelaterade skräpfraktioner minskat kraftigt i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 procent
• Plastkorkar: minus 62 procent (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 procent
• Påsklämmor: minus 81 procent

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar: fimpar 46 procent, snus 23 procent

Trots att antalet fimpar uppges ha minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den största delen av skräpet i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 procent av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 procent
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 procent av skräpet i stadsmiljö

Om producentansvar för snus säger Josefin Carlring i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexempel: över 1 000 skräpföremål på vägen till jobbet

För att konkretisera hur skräpigt det kan vara i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till ett exempel: en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana kan innebära att man passerar över 1 000 skräpföremål. I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men skräpet består

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Håll Sverige Rent bedömer dock att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Samtidigt anges att nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Strandskräp: Västerhavet sticker ut – Östersjön under EU:s gränsvärde

Rapporten beskriver stora skillnader mellan svenska havsområden. Längs Västerhavet uppmättes ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt Håll Sverige Rent är en ökning med 55 procent jämfört med 2024. Det anges också vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 procent av skräpet längs västkusten plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet för 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Fjällen: snus vanligast längs vandringsleder

I mätningar i fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut än i städer. Enligt rapporten var snus det vanligaste skräpet längs vandringsleder och utgjorde 25 procent av det skräp som hittades under 2025.