Studie från Lund visar förbättring vid anhedoni

Ett läkemedel som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom kan också ha effekt som tilläggsbehandling för vissa patienter med svårbehandlad depression. Det uppger Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne i samband med en ny studie, publicerad i Nature Medicine, där man undersökt pramipexol mot det särskilt svårbehandlade depressionssymtomet anhedoni.

Handlar om motivation och glädje

Anhedoni innebär minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation. Det kan göra att personer tappar intresse för sådant som tidigare upplevts meningsfullt eller belönande. Enligt forskarna är detta ett av de mest invalidiserande inslagen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på.

Studien är ett exempel på så kallad drug repurposing, där ett redan godkänt läkemedel prövas för ett nytt användningsområde.

Så gick studien till

Enligt Lunds universitet och Region Skåne var upplägget en randomiserad, dubbelblindad och placebo-kontrollerad klinisk studie.

• Antal deltagare: 82 personer
• Patientgrupp: alla hade uttalad anhedoni vid depression
• Behandling: pramipexol eller placebo som tillägg till ordinarie behandling
• Studietid: 9 veckor
• Fortsatt uppföljning: öppen långtidsuppföljning i ytterligare 6 månader för dem som valde att fortsätta

Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne, säger:

”Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp.”

Resultat: tydligare förbättring än placebo

Enligt forskarna uppvisade gruppen som fick pramipexol en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Daniel Lindqvist säger också att effekten kvarstod under den sex månader långa uppföljningen hos de patienter som fortsatte behandlingen.

Hjärnavbildning och aktivitetsmätare

Forskarna använde avancerade hjärnavbildningsmetoder (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga mekanismer bakom effekten, samt aktivitetsmätare för att se om behandlingen påverkade vardaglig rörelse och aktivitetsnivå.

Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne, säger:

”Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning.”

Biverkningar och vad som behöver följas

De flesta deltagare uppges inte ha haft några större problem av behandlingen och få hoppade av studien. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, vilket enligt forskarna ofta kunde hanteras genom dosjustering.

Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne, betonar samtidigt att vissa biverkningar behöver följas, såsom nedsatt impulskontroll och dagtrötthet:

”Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet.”