BjuvDirekt

Länsförsäkringar: Matprisökningarna senaste åren har varit ”inom normala ramar”

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och något mindre än i Europa.

Annons

Matpriserna: fortsatt uppgång – men i normal takt

Efter de stora prislyften 2022–2023 har debatten om matpriser fortsatt. En genomgång från Länsförsäkringar pekar dock på att prisökningarna under de senaste åren, fram till momssänkningen på mat den 1 maj 2026, har legat inom normala ramar och dessutom varit i nivå med – eller något lägre än – i jämförbara EU-länder.

För hushåll i exempelvis Bjuvs kommun innebär slutsatsen att den senaste tidens ökningar främst speglar den allmänna inflationen, snarare än att Sverige skulle ha haft en avvikande matprisutveckling jämfört med omvärlden.

”Återgång till det normala” efter prischocken

Länsförsäkringar skriver att den skenande prisutvecklingen ebbade ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till momssänkningen den 1 maj 2026, fortsatte priserna enligt uppgifterna att stiga med 5–6 procent i Sverige.

– Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Länsförsäkringar: Sverige har inte stigit mer än Europa

I sin jämförelse med Europa menar Länsförsäkringar att Sverige inte sticker ut.

– Nej, priset på den svenska matkassen har inte stigit mer än i andra europeiska länder. Ser vi till den senaste treårsperioden så hade svenska matpriser ökat ca 7 procent fram till matmomssänkningen, medan det rörde sig om prisuppgångar på 8–9 procent i övriga Europa, säger Alexandra Stråberg.

Annons

Halverad matmoms ändrar bilden

Granskningen fokuserar på prisutvecklingen före momssänkningen. Länsförsäkringar uppger att om momssänkningen räknas in blir effekten stor.

– Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig, säger Alexandra Stråberg.

Historiskt perspektiv: snabbare matprisökningar före pandemin

Länsförsäkringar lyfter även utvecklingen under decenniet före pandemin, där matpriserna ökade betydligt snabbare än den breda inflationen i Sverige (KPI).

PeriodLivsmedel och alkoholfria drycker (Sverige)KPI (Sverige)
Jan 2010–jan 202019,3%10,7%

Så ser siffrorna ut enligt tabellen

Tabellen i materialet (prisökning för kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker”) visar bland annat:

PeriodSverigeSverige KPIEMUEU
Mars 2023–mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021–mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Hög prisnivå – även om takten normaliserats

Länsförsäkringar sammanfattar att matpriserna i Sverige har följt både den allmänna inflationen och utvecklingen i omvärlden. Samtidigt bedömer man att diskussionen kommer att fortsätta, eftersom prisökningarna sker från en hög nivå efter prischocken 2022–2023. I materialet nämns också osäkerhet kring framtida förändringar, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi